Dom B250-11 Sxuellt ofredande Ersan Haj Lukman 710402-1055 fängelse 1 år våldtäkt

1
ESKILSTUNA TINGSRATT
DOM
Mal nr B 250-11
Rotelgrupp 1
2012-05-09
meddelad i
Eskilstuna
PARTER (Antal tilltalade: 1)
Aklagare
Kammaraklagare Thomas Bergstrom
Aklagarkammaren i Eskilstuna
Malsagande
1.
Malsagande A
Malsagandebitrade:
Advokat Lucie H Skantz
Advokat Lucie H Skantz AB
Fristadstorget 1, 1 tr
632 20 Eskilstuna
2.
Malsagande B
Malsagandebitrade:
Advokat Lucie H Skantz
Advokat Lucie H Skantz AB
Fristadstorget 1, 1 tr
632 20 Eskilstuna
3.
Malsagande C
Malsagandebitrade:
Advokat Lucie H Skantz
Advokat Lucie H Skantz AB
Fristadstorget 1, 1 tr
632 20 Eskilstuna
4.
Malsagande D
Malsagandebitrade:
Advokat Lucie H Skantz
Advokat Lucie H Skantz AB
Fristadstorget 1, 1 tr
632 20 Eskilstuna
5.
Malsagande E
Postadress
Besoksadress
Telefon
Telefax
Expeditionstid
Box 363
Rademachergatan 8
016-16 68 00
016-12 36 20
mandag - fredag
631 05 Eskilstuna
E-post: eskilstuna.tingsratt@dom.se
08:00 - 16:00

---

2
ESKILSTUNA TINGSRATT
DOM
B 250-11
Rotelgrupp 1
2012-05-09
Malsagandebitrade:
Advokat Lucie H Skantz
Advokat Lucie H Skantz AB
Fristadstorget 1, 1 tr
632 20 Eskilstuna
6.
Malsagande F
Malsagandebitrade:
Advokat Lucie H Skantz
Advokat Lucie H Skantz AB
Fristadstorget 1, 1 tr
632 20 Eskilstuna
7.
Malsagande G
Malsagandebitrade:
Advokat Lucie H Skantz
Advokat Lucie H Skantz AB
Fristadstorget 1, 1 tr
632 20 Eskilstuna
8.
Malsagande H
Malsagandebitrade:
Advokat Lucie H Skantz
Advokat Lucie H Skantz AB
Fristadstorget 1, 1 tr
632 20 Eskilstuna
9.
Malsagande I
Malsagandebitrade:
Advokat Lucie H Skantz
Advokat Lucie H Skantz AB
Fristadstorget 1, 1 tr
632 20 Eskilstuna
10.
Malsagande J
Malsagandebitrade:
Advokat Lucie H Skantz
Advokat Lucie H Skantz AB
Fristadstorget 1, 1 tr
632 20 Eskilstuna

---

3
ESKILSTUNA TINGSRATT
DOM
B 250-11
Rotelgrupp 1
2012-05-09
11.
Malsagande K
Malsagandebitrade:
Advokat Lucie H Skantz
Advokat Lucie H Skantz AB
Fristadstorget 1, 1 tr
632 20 Eskilstuna
Tilltalad
Lukman Haj Ersan, 710402-1055
Hjortronstigen 3
703 60 Orebro
Offentlig forsvarare:
Advokat Olle Hancock
Advokaterna Hancock & Rehn HB
Box 1917
751 49 Uppsala
DOMSLUT
Begangna brott
Lagrum
Sexuellt ofredande
6 kap 10 2 st brottsbalken
Pafoljd m.m.
Fangelse 2 ar
Foljande atal ogillas
Sexuellt ofredande (atalspunkt 5)

---

4
ESKILSTUNA TINGSRATT
DOM
B 250-11
Rotelgrupp 1
2012-05-09
Skadestand
1. Lukman Haj Ersan ska utge skadestand till
1. Malsagande A med 55.000 kr jamte ranta pa beloppet enligt 6
rantelagen (1975:635) fran den 30 december 2010,
2. Malsagande B med 5.000 kr jamte ranta pa beloppet enligt 6 rantelagen
(1975:635) fran den 30 juli 2010,
3. Malsagande C med 10.000 kr jamte ranta pa beloppet enligt 6 rantelagen
(1975:635) fran den 6 maj 2008,
4. Malsagande E med 25.000 kr jamte ranta pa beloppet enligt 6 rantelagen
(1975:635) fran den 13 juli 2009,
5. Malsagande F med 10.000 kr jamte ranta pa beloppet enligt 6 rantelagen
(1975:635) fran den 9 februari 2009,
6. Malsagande G med 10.000 kr jamte ranta pa beloppet enligt 6 rantelagen
(1975:635) fran den 13 mars 2009,
7. Malsagande H med 10.000 kr jamte ranta pa beloppet enligt 6 rantelagen
(1975:635) fran den 30 april 2009,
8. Malsagande I med 10.000 kr jamte ranta pa beloppet enligt 6 rantelagen
(1975:635) fran den 11 november 2009,
9. Malsagande J med 10.000 kr jamte ranta pa beloppet enligt 6 rantelagen
(1975:635) fran den 6 augusti 2008,
10. Malsagande K med 10.000 kr jamte ranta pa beloppet enligt 6 rantelagen
(1975:635) fran den 30 juli 2008,
allt till dess betalning sker.
2. Malsagande D:s skadestandsyrkande ogillas.
Sekretess
Sekretessen enligt 35 kap 12 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska
fortfarande galla for malsagandenas och vittnena L, M, N, O, P, Q och R:s
personuppgifter som dels forebringats vid forhandling inom stangda dorrar, dels tagits in
i bilaga till denna dom.
Brottsofferfond
Den tilltalade alaggs att betala en avgift pa 500 kr enligt lagen (1994:419) om
brottsofferfond.
Ersattning
1. Olle Hancock tillerkanns ersattning av allmanna medel med 334.554 kr. Av
beloppet avser 207.260 kr arbete, 51.935 kr tidsspillan, 8.448 kr utlagg och 66.911
kr mervardesskatt.
2. Lucie H Skantz tillerkanns ersattning av allmanna medel for arbete som
malsagandebitrade med 90.377 kr efter korrigering for felrakning. Av beloppet
avser 72.302 kr arbete och 18.075 kr mervardesskatt.
3. Kostnaden for forsvararen och malsagandebitradet ska stanna pa staten.

---

5
20


ESKILSTUNA TINGSRATT
DOM
B 250-11

2012-05-09

Rotelgrupp 1




YRKANDEN OCH INSTALLNING

Aklagaren har yrkat enligt domsbilaga 1, med den justeringen av atalet, att efter
ordet underliv tillagt som fortydligande inom parantes (invid eller pa genitalier) i
atalspunkt 4 samt 6-12.

Malsagandenas ansprak pa skadestand for krankning framgar enligt foljande:

- A har i anslutning till atalspunkt 1 och 2 yrkat ersattning med 110 000 kr
- B har i anslutning till atalspunkt 3 yrkat ersattning med 5 000 kr
- C har i anslutning till atalspunkt 4 yrkat ersattning med 10 000 kr
- D har i anslutning till atalspunkt 5 yrkat ersattning med 5 000 kr
- E har i anslutning till atalspunkt 6 yrkat ersattning med 25 000 kr
- F har i anslutning till atalspunkt 7 yrkat ersattning med 10 000 kr
- G har i anslutning till atalspunkt 8 yrkat ersattning med 10 000 kr
- H har i anslutning till atalspunkt 9 yrkat ersattning med 10 000 kr
- I har i anslutning till atalspunkt 10 yrkat ersattning med 10 000 kr
- J har i anslutning till atalspunkt 11 yrkat ersattning med 10 000 kr samt
- K har i anslutning till atalspunkt 12 yrkat ersattning med 10 000 kr

Pa beloppen har ranta enligt 6 rantelagen yrkats fran den dag garningen begicks.

Lukman Haj Ersan har fornekat brott och anfort att han gjort den undersokning som
varit medicinskt befogad. Han har bestritt de enskilda anspraken men godtagit sattet
for berakning av ranta.

Sekretess

Vad galler fragan om fortsatt sekretess kan det antas att malsagandena och
narstaende vittnen kan lida men av om deras namn offentliggors. Tingsratten
besluter darfor att sekretessen for alla malsagandena och vittnena L, M, N, O, P, Q
och R:s personuppgifter som forebringats inom stangda dorrar, se domsbilaga 2.

---

6
20


ESKILSTUNA TINGSRATT
DOM
B 250-11

2012-05-09

Rotelgrupp 1




UTREDNINGEN

Malsagandeforhor har enligt atalspunkterna 1-12 hallits med sekretess A till K och
med Lukman Haj Ersan.

Sedan har vittnen horts som antingen varit narstaende eller bekanta till
malsagandena och lakare och pa vardcentralerna i Vivalla, Vingaker, Arboga och
Tunafors.

Overlakare Annika Eklund-Gronberg har avgett utlatande som sakkunnigt vittne
och specialist i allman medicin och horts om granskningen av journalanteckningar.

Overlakaren Ann-Christine Nilsson har horts som vittne om hennes bedomning av
malsagandena A, C, E och G:s beskrivna kroppsundersokningar utifran aktuella
journaler.

Aklagaren har som skriftlig bevisning hanvisat till Lukman Haj Ersans journaler,
beviljat LSS-stod for A, anmalan till patientnamnden av C och socialstyrelsens
beslut 2009-04-08 med anledning av anmalan. Ovrig bevisning framgar av
stamningsansokan.

Forsvaret har hanvisat till journalhandlingar betraffande patient A for att visa
hennes behandlingskontakter med vardcentralen i Tunafors och de patientjournaler
som framgar av forhoren med Lukman Haj Ersan. Det har vidare hanvisats till
Socialstyrelsens beslut om Lukman Haj Ersans perfektionistiska personlighets-
struktur och avsaknad av adekvat handledning samt till en handskriven lapp som A
gett till Lukman Haj Ersan om vilka kroppsdelar hon den 30 december 2010
onskade fa undersokta.

Allmant om atalet och om hur lakare anser att en lakarundersokning bor ga till

Aklagarens beskrivning av de olika garningar han lagt Lukman Haj Ersan till last
grundar sig pa de berattelser elva malsaganden lamnat om hur de blivit undersokta

---

7
20


ESKILSTUNA TINGSRATT
DOM
B 250-11

2012-05-09

Rotelgrupp 1




av Lukman Haj Ersan i forhallande till de sjukdomssymtom de angett och
upprattade lakarjournaler.

Lukman Haj Ersan har bestridit att han undersokt patienterna pa det sattet aklagaren
beskrivit och forklarat att i de fall han kommit at deras underliv eller brost har det
varit oavsiktligt samt att de journaler han upprattat over lakarbesoken stammer
overens med hur undersokningarna av patienterna gatt till.

Tingsratten har valt for att oka forstaelsen av malsagandens och Lukman Haj Ersans
berattelser att kortfattat redogora for vad nedannamnda tva specialistlakare ansett
hur en lakarundersokning ska ga till utifran sokta sjukdomssymtom.

Overlakare Ann-Christine Nilsson, som arbetar som gynekolog, har samman-
fattningsvis i sitt vittnesmal berattat att alla undersokningar av en kvinnas underliv
ska aga rum i ett sarskilt rum med en sarskild stol och med instrument avsett for
detta andamal. Enligt Ann-Christine Nilsson och overlakaren Annika Eklund-
Gronberg, specialist i allman medicin och ledamot for Socialstyrelsens
vetenskapliga rad, ska en patient informeras om vilka kroppsdelar som ska
undersokas och en lakare ska forklara syftet med undersokningen. Enligt lakarnas
uppfattning ska en patient inte behova kla av sig mer an nodvandigt och enligt
lakarna kan en patient behalla saval brosthallare som trosor pa aven om dessa
kroppsdelar ska undersokas.

Ann-Christine Nilsson har tillagt att det normalt inte finns anledning att med fingrar
penetrera en patients underliv och Annika Eklund-Gronberg har tillagt att hon anser
att Lukman Haj Ersan haft ovanliga undersokningsmetoder och hon har svart att
forsta, efter att ha tagit del av malsagandens berattelser och Lukman Haj Ersans
utsagor, att det funnits anledning for lakaren att undersoka patienternas kon eller
brost med anledning av de skal som uppgivits som orsak till sokt lakarvard.

---

8
20


ESKILSTUNA TINGSRATT
DOM
B 250-11

2012-05-09

Rotelgrupp 1





Atalspunkt 1 och 2 ang. valdtakt alt sexuellt tvang och sexuellt ofredande

Forutom malsagande A och Lukman Haj Ersan har under denna punkt vittnena Eva
Svard, Ann Sundblad, Johan Hult, Anna Blixt, Ann-Christine Nilsson och Bjorn
Lundahl horts.

Pa forsvarets begaran har vittnet Marie Walberg Portstrom horts.

Det ar utrett att Lukman Haj Ersan blev legitimerad lakare 2006 och han har
tjanstgjort som AT-lakare pa vardcentralerna Vivalla utanfor Orebro, Vingaker,
Arboga och pa Tunafors vardcentral i Eskilstuna. Vid nio olika tillfallen har han pa
vardcentralen i Tunafors undersokt malsagande A.

Aklagaren har gjort gallande att Lukman Haj Ersan for att han vid sex av dessa
tillfallen under perioden 9 augusti 2009 till och med den 30 december 2010
undersokt A, som har beviljats LSS-stod for en funktionsnedsattning for olika
akommor och vid dessa tillfallen utfort undersokningar som inte varit medicinskt
adekvata betraffande hennes underliv och brost och inte heller stammer overens
med journalerna samt att hon till foljd avsitt handikapp inte formatt uppfatta
inneborden av de sexuella handlingarna.

Forsvaret har invant att Lukman Haj Ersan utfort relevanta undersokningar som
aterspeglats i upprattade journaler. Patienten A har ett gransoverskridande beteende
och det finns uppgifter om att hon berattat pa satt hon gjort om Lukman Haj Ersans
undersokningar for att gora sin make svartsjuk.

Det antecknas att malsagande A sokte for allman halsokontroll pa grund av vark i
kroppen fran hoften ner till knaet och i hoger rygghalva.

Malsagande A har berattat: Hon tyckte att Lukman var en trevlig lakare och hon
ville vara patient hos honom. Hon var dock inte kar i honom eller anvande honom
for att gora sin make svartsjuk. Det ar riktigt att hon forsokt ta reda pa Lukmans

---

9
20


ESKILSTUNA TINGSRATT
DOM
B 250-11

2012-05-09

Rotelgrupp 1




privata adress och att hon garna skulle vilja vara van med honom. Det var forst vid
det sista besoket som hon reagerade nar han forde in fingrarna i hennes slida och
tog hennes hogra hand och forde den mot sitt konsorgan. Lukman hade fingrarna i
hennes kon under cirka 3-4 minuter. Innan Lukman forde hennes hand mot sin penis
hade han tagit ut fingrarna ur hennes slida. Hon kande att han hade stand. Hon blev
chockad. Hon ringde nagra dagar senare till Ann Sundblad pa Tunafors vardcentral
for att forsoka reda ut om det var ett missforstand nar Lukman fort hennes hand mot
sin penis. Vid lakarbesoket nar han hade fingrarna i hennes slida fragade Lukman
om det gick for hennes nar hon hade samlag med sin make. Hon svarade ibland och
ibland inte. Det ar riktigt att hon gav Lukman en handskriven lapp over vilka
kroppsdelar hon ville ha undersokt. Nar Lukman undersokte henens slida sade han
att han skulle kontrollera att bakterier fran bolden inte spridit sig.

Vid det sista besoket hos Lukman bad han henne att dra ner trosorna och lagga sig
pa britsen. Han skulle kolla om bakterier fran bolden i ljumsken var borta. Hennes
kon var bart och hon sarade pa benen nar han forde in tva fingrar i hennes slida.
Hon lag obekvamt pa bristen. Han tog inte pa sig handskar.

Lukman har undersokt hennes slida och haft tva fingrar inne i henne vid fyra olika
besok under hosten 2010. Hennes bold var belagen cirka 5 centimeter fran slidan.
Det var vid den sista undersokningen nar han forde hennes hand mot sin penis som
hon reagerade pa undersokningen. Vid ett besok under hosten klagade hon pa
ryggont. Han bad da henne att ta av sig pa overkroppen. Hon gjorde det men beholl
BH:n pa. Han stallde sig tatt bakom henne och lyfte upp hennes brost tva ganger for
att kanna pa brostens vikt. Hennes stora brost har inget samband med hennes
ryggbesvar. Han har gjort sa vid flera tillfallen men hon ar helt saker pa att det hant
vid tva olika tillfallen.

Hon har haft problem med klada i underlivet. Nar Lukman undersokte hennes
vagina eller anus berattade han inte innan vad han skulle gora. Hon blev darfor
overraskad. Hon blev besviken pa Lukman nar att han hanvisade henne till en annan

---

10
20


ESKILSTUNA TINGSRATT
DOM
B 250-11

2012-05-09

Rotelgrupp 1




lakare. Hon ville fortsatta att ga hos honom. Hon har aven forsokt boka tid hos
Lukman under januari 2011.

Lukman Haj Ersan har uppgivit: Patient A var vardkravande trots att hon inte sag
sjuk ut. Patienten hade haft lunginflammation, halsbold och ryggbesvar. Han fick
aven veta att hon hade ramlat. A hade aven problem med domningar i underlivet
vilket kan bero pa att en nerv kommit i klam. Han kommer inte exakt ihag hur
undersokningarna gick till. Han har dock inte fort in instrument i hennes slida eller
fort in sina fingrar. Han kan ha inspekterat de yttre blygdlapparna och flyttat lite pa
dem. Det har i sadant fall rort sig om en okular besiktning.

Det forsta besoket skedde den 9 augusti 2010 med anledning av en bold i ljumsken
och det andra besoket den 26 augusti 2010 for att kontrollera om en ny bold hade
uppstatt. Ingen av dessa besok skulle motivera att han stoppade sina fingrar i A:s
slida. Detta har heller aldrig hant. Han minns att A tagit upp problem med flytningar
i vaginan. Inte heller vid det sista besoket har han fort in fingrar i hennes vagina
eller fort hennes hand mot sitt konsorgan. Anledningen till att han undersokt A i
narheten av hennes vagina var att hon haft problem med domningar och kramp i
underlivet, vilket kan bero pa att en nerv kommit i klam. Det ar inte alltid som han
anvander handskar nar han undersoker underlivet.

Han har inte andrat i nagon journal den 12 januari 2011. Han ar mycket noggrann
som lakare men har behov av handledning i sin lakarroll. Eftersom A haft
ryggbesvar har han lyft pa hennes brost en gang. Anledningen var att han skulle se
om hon hade baltros. Det var den 15 september 2010. Han iakttog patienten fran
sidan nar han underifran lyfte pa hennes brost en gang. Atgarden var medicinskt
befogad. Han uppfattade A som nagot lag begavad och distanslos. Han hanvisade
henne till en annan lakare pa vardcentralen eftersom han ansag att hon borde byta
lakare. Hon tyckte inte om det. Det kandes positivt for honom nar hon borjade hos
en annan lakare. Han vet att A aven i borjan av 2011 forsokt att fa tid for
undersokning hos honom. Han var vid tillfallet under utbildning och hade behov av

---