This is not the document you are looking for? Use the search form below to find more!

Report home > Social

Hot mot demokrati och värdegrund - Centrum för Asymmetriska Hot och TerrorismStudier

0.00 (0 votes)
Document Description
Regeringen uppdrog 2007-11-29 åt Försvarshögskolan (FHS) och Centrum för Asymmetriska Hot- och TerrorismStudier (CATS) att genomföra en kunskapsöversikt om förebyggande insatser mot våldsbejakande extremism och radikalisering. Denna uppgift utgör ett första led i arbetet med att analysera utvecklingen av antidemokratiska krafter i samhället, liksom att inhämta kunskaper om åtgärder för att motverka hot mot demokratin. I uppdraget ingick att beskriva och definiera vad som kännetecknar våldsbejakande extremism och radikalisering1, samt genom fallstudier beskriva situationen i såväl Sverige som internationellt. I initialskedet skulle även en beskrivning av de verktyg som kan användas för att förebygga våldsbejakande extremism analyseras i syfte att bedöma dess effektivitet. Efter en kortare period av inledande studier bestämdes, i dialog med Integrations- och jämställdhetsdepartementet (RK/IJ), att uppdragets inriktning skulle ändras något. Förändringen innebar, dels att Malmö skulle utgöra ett pilotprojekt och att arbetet skulle handla om att göra en lägestudie över situationen där, dels att erfarenheter från andra europeiska länder, främst Danmark och Nederländerna, också skulle beaktas.
File Details
  • Added: May, 19th 2012
  • Reads: 168
  • Downloads: 3
  • File size: 192.50kb
  • Pages: 37
  • Tags: sweden, malmo, terrorism, cats, islam, islamism
  • content preview
Submitter
Embed Code:

Add New Comment




Related Documents

Åke Paulsson VD för Ecorub AB tidigare Rerub AB påstående att han är uppfinnare

by: recycledrubber, 1 pages

Piteå-Tidningen • Fredag 6 februari 2009 Artikel av Rolf Hallgren en 0911–645 27 rolf.hallgren@pitea-tidningen.se Här upprepar Åke Paulsson VD för Ecorub tidigare ...

Ake Paulsson VD för Ecorub AB Rerub AB Här påstår han att han är uppfinnare

by: recycledrubber, 1 pages

Piteå-Tidningen • Fredag 6 februari 2009 Artikel av Rolf Hallgren en 0911–645 27 rolf.hallgren@pitea-tidningen.se Här upprepar Åke Paulsson VD för Ecorub tidigare ...

Dom B 4752-10 Carl OSCAR Robert Persson, 781125-9279 Fängelse 3 år för våldtäkt mot barn, sexuellt ofredande, sexuellt övergrepp mot barn, grovt barnporrbrott

by: NN, 26 pages

Public court documents of Carl OSCAR Robert Persson, 781125-9279 sentenced to 3 years in prison on charges of CHILD RAPE, MOLESTATION, CHILD PORNOGRAPHY. Barnporr, våldtäkt mot barn och ...

Hot mot demokrati och värdegrund - en lägesrapport från Malmö

by: Flashback, 37 pages

A report from the Swedish institute for terrorism studies (CATS) about the situation in Malmö, Sweden.

Dom B 2737-06 Fängelse för misshandel m.m. Skender Nuha 690612-1139 Varberg

by: NN, 12 pages

These are the public court records of Skender Nuha, 690612-1139, who was sentenced to prison for assault and battery, theft and other crimes. These are legal to redistribute and originals can be ...

Läderhatt för knytt

by: visstvisst, 6 pages

En redogörelse för hur jag gjorde en hatt.

Vanligaste länder utrikes födda är från

by: edwarddevere, 1 pages

Vanligaste lander man kommer fran

Näst vanligaste länder utrikes födda kommer från

by: edwarddevere, 1 pages

Beskriver vilka som ar de nastvanligaste lander man kommer fran

PM i miljörätt: Kalkbrytningen i Bunge

by: Martin Andersson, 17 pages

En arbete som redogör för den juridiska processen i samband med Kalkbrottet i Bunge, samt diskutera de många kontroverserna där inom.

MM-välierä

by: TWK Events, 1 pages

MM-välierä

Content Preview





Hot mot demokrati och vardegrund
- en lagesbild fran Malmo




Centrum for Asymmetriska Hot och TerrorismStudier
(CATS)

2009-01-28

Magnus Ranstorp
Josefine Dos Santos




FHS/CATS RAPPORT
2
(37)
2009-01-28


Innehallsforteckning

1. Bakgrund......................................................................................................................... 3
2. Arbetets bedrivande ........................................................................................................ 3
2.1 Moten och foredragningar......................................................................................... 3
2.2 Intervjustudier ........................................................................................................... 4
2.2.1 Metod ................................................................................................................. 4
2.2.2. Avgransningar................................................................................................... 5
2.2.3. Rosengard ......................................................................................................... 5
3. Fragor och respondenter ................................................................................................. 7
3.1 Respondenter............................................................................................................. 7
3.2 Fragestallningar......................................................................................................... 7
4. Analys av svar............................................................................................................... 10
4.1 Inledning ................................................................................................................. 10
4.2 Sammantagen bild:.................................................................................................. 11
4.2.1 Externa faktorer ............................................................................................... 12
4.2.2 Interna faktorer................................................................................................. 12
4.2.3 Fokus mot specifika malgrupper...................................................................... 14
4.2.4 Asiktskontrollanter........................................................................................... 15
4.2.5 Kommunala skolor........................................................................................... 15
4.2.6 Friskolor ........................................................................................................... 17
4.2.7 Kulturforeningar .............................................................................................. 17
5. Atgarder ........................................................................................................................ 19
Annex - Lagesbild NL och DK ........................................................................................ 23
Inledning ....................................................................................................................... 23
Lagesbild Kopenhamn .................................................................................................. 26
Lagesbild Amsterdam ................................................................................................... 30
Lagesbild Rotterdam ..................................................................................................... 34


FHS/CATS RAPPORT
3
(37)
2009-01-28


1. Bakgrund
Regeringen uppdrog 2007-11-29 at Forsvarshogskolan (FHS) och Centrum for
Asymmetriska Hot- och TerrorismStudier (CATS) att genomfora en kunskapsoversikt om
forebyggande insatser mot valdsbejakande extremism och radikalisering. Denna uppgift
utgor ett forsta led i arbetet med att analysera utvecklingen av antidemokratiska krafter i
samhallet, liksom att inhamta kunskaper om atgarder for att motverka hot mot
demokratin.

I uppdraget ingick att beskriva och definiera vad som kannetecknar valdsbejakande
extremism och radikalisering1, samt genom fallstudier beskriva situationen i saval
Sverige som internationellt. I initialskedet skulle aven en beskrivning av de verktyg som
kan anvandas for att forebygga valdsbejakande extremism analyseras i syfte att bedoma
dess effektivitet. Efter en kortare period av inledande studier bestamdes, i dialog med
Integrations- och jamstalldhetsdepartementet (RK/IJ), att uppdragets inriktning skulle
andras nagot. Forandringen innebar, dels att Malmo skulle utgora ett pilotprojekt och att
arbetet skulle handla om att gora en lagestudie over situationen dar, dels att erfarenheter
fran andra europeiska lander, framst Danmark och Nederlanderna, ocksa skulle beaktas.

2. Arbetets bedrivande
Under arbetets gang har aterrapporteringen till RK/IJ skett lopande genom
foredragningar, seminarier och avstamningsmoten. Som delmoment i uppdraget har det
anordnats fyra foredragningar och tva seminarier for berorda handlaggare inom
Regeringskansliet och sarskilt inbjudna deltagare. Tema och inbjudningslista faststalldes i
samrad med RK/IJ. Tva moten med Sakerhetspolisen (Sapo) har ocksa genomforts i syfte
att inhamta deras syn pa olika radikaliseringspersonligheter och diskutera uppdragets
fragestallningar. Utover detta har vi haft ytterligare tva avstamningar med RK/IJ dar vi
har redovisat delmomentens och intervjustudiernas framgang samt preliminara slutsatser.

2.1 Moten och foredragningar
Ett forberedande mote mellan RK/IJ och CATS genomfordes 2008-02-07 for att diskutera
uppdragets upplagg. Vid motet narvarade aven ett antal foretradare fran
Regeringskansliet (framst fran Utrikesdepartementet och Justitiedepartementet) samt
representant fran Sapo.

Ett forsta mote med projektets fyra huvudintressenter, RK/IJ, Sapo, Malmo kommun och
FHS, genomfordes 2008-02-18. Andamalet med motet var att ventilera uppdragets syfte
och att stamma av vilka de aktuella fragestallningarna var. Eftersom erfarenheter fran bl.a
Danmark skulle beaktas i studien, genomforde denna grupp ocksa ett senare mote med

1 Inom EU anvands termen radikalisering for att beskriva en process som leder till att en individ eller en
grupp stoder eller begar terroristhandlingar som en metod att framja en sak. Europeiska unionen och dess
medlemsstater har utvecklat en rad strategier for att forhindra sadan radikalisering. Det ar darfor en skillnad
mot den relaterade termen "radikal" vilken kan ses i positiv dager nar den associeras med fredlig idealism
och en onskan att forandra status quo genom demokratiska medel och metoder.


FHS/CATS RAPPORT
4
(37)
2009-01-28


danska Inrikesdepartementet och Sapos danska motsvarighet, PET, 2008-02-19. Syftet
med detta var att fora samman aktorer fran olika arenor och pa sa satt skapa mojligheter
for Malmo kommun och Kopenhamns dito att motas.

En foredragning for ett antal anstallda inom Malmo kommun, inklusive
kommunstyrelsens ordforande Ilmar Reepalu, genomfordes 2008-03-03. Vid denna
foredragning medverkade aven representanter fran RK/IJ, Sapo och Polismyndigheten i
Malmo.

Tva seminarier holls i Malmo, varav det forsta 2008-04-04 i Radhuset, dar en vidare krets
av deltagare bjods in for att diskutera varande fragestallningar, fa nya perspektiv och
dessutom erfarenheter fran olika typer av verksamhet. Medverkande var bl. a Ilmar
Reepalu, berorda representanter inom stadskontoret, SSP-myndigheterna, sakkunniga
akademiker, statssekreterare Christer Hallerby fran RK/IJ och Marcus Brixskiold, chef
for Demokratienheten i RK/IJ.

Det andra seminariet genomfordes 2008-06-23 dar SSP-myndigheter fran bade Malmo
kommun och Kopenhamns kommun sammanfordes for att diskutera gemensamma
angreppssatt och fragestallningar. De danska representanterna berattade bl. a om deras
erfarenheter av olika former av tidiga atgarder samt i vilken utstrackning dessa ansags
genomforbara i ett svenskt sammanhang.

For att delge studiens preliminara slutsatser genomfordes en langre foredragning for
Ilmar Reepalu 2008-09-18.

2.2 Intervjustudier
Da Malmo valdes som pilotprojekt har de intervjuer som ligger till grund for studien
genomforts i bostadsomradet Rosengard. For att skapa ett sa tydligt underlag som mojligt
har respondenter valts fran en rad olika funktioner inom samhallsapparaten sasom polis,
skola och socialforvaltning.
2.2.1 Metod
Syftet har varit att skapa en lagesbild over problematiken i Malmo avseende utvecklingen
av antidemokratiska krafter i samhallet och tendenser som kan leda till valdsbejakande
radikalisering. Genom att ta del av kunskap och erfarenheter fran personer verksamma
inom Skola, Socialtjanst och Polis (SSP) och i viss man jamfora dessa med erfarenheter
fran Danmark och Nederlanderna kan man analysera och urskilja de framsta
utmaningarna.

Den metod som anvants i intervjuarbetet har tagits fram med den s.k. Delphimetoden som
modell. I stora drag innebar Delphimetoden att man, genom fordjupade frageformular,
samlar in kunskap fran en panel bestaende av oberoende sakkunniga. Pa sa satt uppnas
effektivt en mangd slutsatser om ett sarskilt komplext amne. Valet av respondenter
baserades bade pa kompetens och pa den samhalleliga narhet deras yrke innebar.



FHS/CATS RAPPORT
5
(37)
2009-01-28


For att kunna uppna en rattvisande bild var malsattningen att respondenterna skulle bilda
en sa heterogen grupp som mojligt, I och med att denna expertpanel var uppbyggd pa
sadant satt undanrojs utrymme for grupptankande och kreativa ideer framjas. Fordelen
med Delphimetoden ligger darfor i att den hjalper till att bygga konsensus om ett
komplext problem. Metoden lampade sig sarskilt for studien p.g.a. den kvalitativa
inriktning som valts med fragor av tematisk och fordjupande karaktar.

Deltagarna i gruppen uppmuntrades i enlighet med metodens principer att beskriva
manga asikter och aterge sa manga konkreta exempel som mojligt. Dessa beskrivningar
har sedan fatt ligga till grund for vidare foljdfragor for att pa basta mojliga satt fanga upp
den enskildes erfarenhet och uppfattning om problematiken. En nackdel med metoden ar
att resultatet ar avhangigt respondenternas formaga som ger sin bild av verkligheten.

Intervjuerna fran expertpanelen har sedan sammanstallts och jamforts och stallts i relation
till de andra komparativa landerna, Danmark och Nederlanderna som darmed fatt fungera
som referensram.

Nar faktainsamling sker med hjalp av intervjuer ar det ofrankomligt att respondentens
svar innehaller subjektiva uttalanden. Fragorna har dessutom fatt anpassas till bade
respondent och situation. Som ett konkret exempel pa just detta kan namnas svarigheten
med att intervjua skolungdomar och en del relevanta fragor har da fatt utelamnas.

2.2.2. Avgransningar
Som tidigare namnts har studien enbart fokuserat pa Malmo som utsetts till pilotprojekt i
Sverige. Danmark och Nederlanderna har valts som referenslander, da kontexten i dessa
bada lander utgor relevanta fall som dessutom kan appliceras i ett svenskt sammanhang. I
dialog med RK/IJ bestamdes att studien enbart skulle fokusera pa att skapa en oversikt
over problematiken i Malmo och darmed utelamna jamforelsen av de verktyg som kan
anvandas for att forebygga valdsbejakande extremism.

Skillnaden mellan radikalisering och valdsbejakande radikalisering ar att den senare
redan tacks in av befintlig lagstiftning och hanteras av Sapo. Studien skall istallet
fokusera pa det forstnamnda begreppet som har ses som en process eller ett forsta steg
mot valdsbejakande radikalisering. Internationella studier pekar pa en vaxelverkan mellan
islamistisk extremism och hogerextremism. Huvudsyftet med studien ar dock att belysa
den islamistiska extremismen.

2.2.3. Rosengard
Rosengard ar en stadsdel i Malmo stad i Skane lan. Stadsdelen gransar till stadsdelarna
Centrum, Kirseberg, Husie, Fosie och Sodra Innerstaden och avgransas mot ovriga
Malmo av Ostra kyrkogarden, Inre ringvagen, Ystadsgatan och Kontinentalbanan.
Huvuddelen av stadsdelens bebyggelse utgors av flerbostadshus som uppfordes under
perioden 1967-1972, inom ramen for det sa kallade Miljonprogrammet. Dessa omger


FHS/CATS RAPPORT
6
(37)
2009-01-28


kopcentrat Rosengard Centrum som overbryggar Amiralsgatan vilken genomskar
stadsdelen i ost-vastlig riktning.
Forutom miljonprogramsomradena Apelgarden, Herrgarden, Kryddgarden, Tornrosen
och Ortagarden omfattar stadsdelen aven industriomradet Emilstorp, 1950-talsomradet
Persborg, villaomradet Vastra Kattarp och Ostra Kyrkogarden. Det totala antalet invanare
uppgick 1 januari 2007 till 21 955. Andelen invanare som ar fodda i utlandet ar 60
procent och andelen invanare med foraldrar fodda i utlandet uppgar till 26 procent.
Arbetslosheten ar utbredd i omradet, andelen forvarvsarbetande i aldern 20-64 ar ar 38
procent. 15 procent av invanarna ar mellan 16-24 ar.2 Trangboddheten ar ett stort
problem i vissa delar av omradet, framst dar boendeformen bestar av hyresratter. Dessa
bostader ar i vissa fall undermaliga och haller lag standard, vilk
e
et har stor inverkan pa d
familjer som bor dar.
De omraden inom Rosengard dar den storsta problematiken avseende trangboddhet,
segregation och utanforskap har kunnat konstateras ar Herrgarden, Tornrosen och
Ortagarden. I Herrgarden ar arbetslosheten sa pass hog som 85 procent3 .

2 Ibid.
3 Malmo Kommun,
http://www.malmo.se/download/18.3964bd3611d8d4a5d1c800022168/190.Herrg%C3%A5rden++081201.
pdf, citerad: 2008-12-16


FHS/CATS RAPPORT
7
(37)
2009-01-28



3. Fragor och respondenter
Intervjufragorna utformades utifran malet att fa fram en sa detaljerad bild som mojligt om
situationen inom en rad olika omraden. De foljdfragor som stallts till respektive person
har anpassats efter dennes specifika sakomrade. For att erhalla en sa god insikt som
mojligt i problematiken har redogorelser av beskrivande karaktar och tydliga exempel
efterfragats fran respondenterna. P.g.a. studiens kansliga karaktar och dess fragor har
respondenterna hallits anonyma och i vissa fall har aven fragestallningarna fatt anpassas
for att passa pa ett optimalt satt.

3.1 Respondenter
Totalt har studien omfattat 30 personer och kvalitativa intervjuer om sammanlagt 50
timmar. Personerna har varit fordelade pa foljande satt: tva representanter fran
polismyndigheten i Skane lan, tre representanter fran Sapo, tva representanter fran
narpolisen i Rosengard, fem representanter fran socialtjansten, fyra representanter fran
skolan, fem representanter fran akademiska varlden och slutligen nio representanter fran
omraden som arbetar mot utsatta ungdomar och brobyggande verksamhet.

De respondenter som valts ut till intervjupanelen ar framst verksamma inom SSP-
samarbetet; skola, socialforvaltning och polis. SSP-modellen utgor den officiella modell
som hanterar dessa fragestallningar och implementerar dessa praktiskt. Det ar den
interventionsmodell som valts av Malmo stad som frontlinje pa lokal niva. 24 av
respondenterna har varit representanter for SSP-samarbetet. For att sakerstalla kvalitet i
panelen och for att tillse att ytterligare perspektiv tillkommer har aven personer som
arbetar inom relevanta omraden som exempelvis religiosa och kulturella foreningar och
olika former av ungdomsstodarbete valts som intervjuobjekt. Dialog med forskare med
inriktning pa integrationsrelaterade fragor vid bade Lunds universitet och Malmo
Hogskola har aven agt rum i syfte att utoka kunskapen om problematiken.

3.2 Fragestallningar
Fragorna som stallts vid intervjuerna har anpassats efter respondenten och dennes
situation. Da studiens syfte varit att skapa en lagesbild av bakomliggande faktorer och
forhallanden som kan fungera som drivkrafter for radikalisering i Malmo, har fragorna
kretsat kring huruvida radikalisering ar ett problem och i vilken eventuell omfattning som
det forekommer. Mycket energi har lagts vid att forsta de faktorer som ligger till grund
for processen mot valdsbejakande radikalisering, liksom att fa insikt i vilken roll miljon
spelar in. Bade skolungdomar och skolpersonal har intervjuats for att fa med deras
perspektiv i studien. Fragorna som riktats till dessa individer har da mycket kretsat kring
konflikter och problem som beror skolorna, samt hur ungdomarna sjalva ser pa sin
situation och framtid.



FHS/CATS RAPPORT
8
(37)
2009-01-28


De fragor som stallts till respondenterna redovisas nedan under rubrikerna radikalisering,
skolor och ungdomar.

Radikalisering

Ar radikalisering ett problem i Malmo och kan man precisera vad det storsta
radikaliseringsproblemet i Malmo ar?
Vilka drivkrafter ligger bakom radikaliseringen (hat mot samhallet/vastvarlden, kriget
i Irak, personliga negativa erfarenheter, osv.)?
Hur skiljer sig radikaliseringsdrivkraften i olika stadsdelar?
Vilka miljoer handlar det om? Kallarmoskeer, skolor, fangelser, gang o.s.v. Vilken
inriktning (Shia/Sunni, Salafister, Wahabister etc.) tillampas?
Finns det tecken pa att gangbildningar fungerar som en katalysator till
radikaliseringsbenagenheten? Utgor gangbildning en kanal in till de mer radikala
sfarerna?
Hur ser den omgivande miljon ut (invandrartatt, segregerat, hog kriminalitet, hog
arbetsloshet, stark upplevd kansla av utanforskap, daliga skolor o.s.v.)?
Finns det nagra markbara skillnader mellan olika grupper av invandrare beroende pa
etnisk harkomst, vilka stadsdelar de slar sig ner i, hur gemenskapen folkgrupperna
sinsemellan ser ut (skiljer sig somalierna fran irakierna t.ex.)? Kan du ge exempel pa
hur detta spelas ut?
Finns det tecken pa att kvinnor utsatts for patryckning av extremistiska individer eller
asiktskontrollanter (att de ska bara sloja, andra sitt beteende etc.)? Finns det omraden
dar detta forekommer?
Vilka grupper anses mer benagna till radikalisering? Ar grupper som harstammar fran
konfliktdrabbade lander mer benagna an andra att bli radikaliserade, eller ar det
konvertiter som utgor den storsta gruppen?
Finns det nagra sarskilda indikatorer pa radikalisering i Malmo, d.v.s. visuella
varningssignaler man har kunnat identifiera ute pa faltet? Vilken paverkan har olika
stadsdelar och dess miljo pa indikatorerna?
Om ni ser tecken pa radikalisering hur hanterar ni det? Har ni utvecklat metoder som
ar effektiva for att skapa dialog och utrymme for att forebygga fenomenet?

Skolor

Hur ser lagesbilden ut i skolorna? Vilka utmaningar stoter ni pa?
Vilka problem forekommer med anknytning till radikalisering?
Finns det asiktskontrollanter - i vilken utstrackning och hur hanterar ni det?
Vad propagerar asiktskontrollanterna - finns tecken pa valdsbejakande budskap?
Har man stott pa radikalisering?
Vad finns det for bakomliggande orsaker (har mot samhallet/vast, kriget i Irak,
utanforskap etc.)?
Gangbildningar, kan det fungera som en katalysator till radikalisering?
Fungerar SSP-arbetets tiopunktsprogram eller behovs ytterligare verktyg?



FHS/CATS RAPPORT
9
(37)
2009-01-28


Ungdomar

Hur trivs ni med er skola och den undervisning som dar bedrivs?
Hur uppfattar ni era larare? Far ni det stod ni behover? Kan de hantera de problem
som kan dyka upp ur ett kulturellt perspektiv?
Vilka konflikter forekommer i skolan? Stokig omgivning, kulturkrockar, svara
hemforhallanden som sprids till skolan, brakiga miljoer fran omradet som far
effekt aven i skolan?
Deltar ni i alla undervisningsmoment? Finns det patryckningar angaende
lampligheten av vissa lektioner fran era foraldrars eller era kamraters foraldrar?
Vad anser era foraldrar om er skolgang och er framtid (hur ser det ut for flickor
med muslimskt ursprung)?
Hur ser ni pa skolk? Vad ar orsaken till att man valjer att skolka?
Gangverksamhet, kriminalitet, extrema grupper - forekommer det? I vilka aldrar
startar det? Vad lockar? Vad far det for paverkan pa resten av omgivningen?
Hur lange har ni bott i Sverige?
Pratar era foraldrar svenska?
Ar de delaktiga i er skolgang och utveckling?
Vilka tv-kanaler foljer man hemma?
Hur reagerar ni nar ni ser bilder fran era ursprungslander dar krig och fattigdom ar
en del av vardagen?
Vad gor ni pa Internet? Deltar ni i nagra chattrum?
Har ni nagonsin blivit kontaktade av asiktskontrollanter pa chattrum eller rent
fysiskt i ert omrade?
Lever ni trangbott? Vad upplever ni for konsekvenser av det?
Hur ser er omgivande miljo har i omradet ut? Kanner ni er sakra och trygga?
Hur ser ni pa er framtid?
Hur ser ni pa samhallet ni lever i, kanner ni som ni har samma mojligheter som
alla andra ungdomar?
Har ni nagonsin kant er diskriminerade? Om ja, pa vilket satt da?


FHS/CATS RAPPORT
10
(37)
2009-01-28



4. Analys av svar

4.1 Inledning

Radikalisering och de processer som leder i riktning mot valdsbejakande former av
extremism ar oftast mycket komplexa och individuella sociopsykologiska processer.
Erfarenheter visar pa att de heller inte alltid foljer en linjar utveckling med identifierbara
faser utan kan ske hastigt. Oftast foregas radikalisering av rekrytering i valdsbejakande
miljoer eller i slutna grupperingar. Ibland kan dock rekrytering forega radikalisering och
inte tvart om. Processerna ar oftast individuella varfor det ar vanskligt med alltfor
generella slutsatser.

Den internationella forskningen om radikaliseringsprocesser pekar mot svarigheterna att
identifiera och isolera enskilda faktorer pa vem som ar paverkbar eller sarbar for
radikaliseringskrafter. Likasa har forskningen styrkt sambandet mellan olika former av
extremism som utnyttjar politiska skeenden och kan vara padrivande for polarisering
inom samhallet. Exempelvis har forskning fran Holland pavisat att hogerextremism var
en kausal faktor for okningen av radikalisering och muslimsk extremism i landet.

Trots de brister som enhetliga sociopsykologiska profiler innebar har de hollandska
myndigheterna anda forsokt utveckla en anvandbar modell som hjalper till att identifiera
och kategorisera individer i riskgrupper. Modellen ar ett av flera redskap som syftar till
att urskilja individer i enlighet med bade personlighetstyp och gradering av paverkbarhet
i relation till rollspelet inom gruppen. Aven om gruppdynamik ar avgorande for
fardriktningen mot valdsbejakande radikalisering, sa har myndigheter utvecklat olika
preliminara indikatorer vilka kan indikera att en radikaliseringsprocess har paborjats som
ger visuella varningssignaler. Foljande indikatorer har identifierats som mojliga tecken pa
radikalisering:

Tvara forandringar i beteende t ex okad frekvens av moskebesok, radikalt
forandrad religios hangivelse i kombination med liknande krav pa sin omgivning
(syskon och skolkamrater t ex); starkt okat "fritidsumgange" med personer som
delar samma extremistiska varldsaskadning; tecken pa att isolera sig fran forna
vanner och familjemedlemmar samt om de inte vill umgas med icke-muslimer.
Tvara forandringar i de fysiska attributen (skagg, kladsel etc.)
Utlandsresor till exempelvis Syrien, Jemen, Saudiarabien, Afghanistan, Pakistan,
Nordafrika och som varar i langre perioder med diffusa syften.
Forandrad konsumtion av media, t ex radikala hemsidor och chattrum pa Internet,
eventuellt okat intresse for utlandska TV-kanaler som grafiskt formedlar
valdsbilder fran Irakkriget och andra oroshardar.
Fysiskt kravande idrottsaktiviteter - sarskilt kampsporter - i kombination med
forhallanden ovan.


Document Outline

    • ﾿
      • ﾿
    • ﾿
    • ﾿
      • ﾿
      • ﾿
  • ﾿
    • ﾿

Download
Hot mot demokrati och värdegrund - Centrum för Asymmetriska Hot och TerrorismStudier

 

 

Your download will begin in a moment.
If it doesn't, click here to try again.

Share Hot mot demokrati och värdegrund - Centrum för Asymmetriska Hot och TerrorismStudier to:

Insert your wordpress URL:

example:

http://myblog.wordpress.com/
or
http://myblog.com/

Share Hot mot demokrati och värdegrund - Centrum för Asymmetriska Hot och TerrorismStudier as:

From:

To:

Share Hot mot demokrati och värdegrund - Centrum för Asymmetriska Hot och TerrorismStudier.

Enter two words as shown below. If you cannot read the words, click the refresh icon.

loading

Share Hot mot demokrati och värdegrund - Centrum för Asymmetriska Hot och TerrorismStudier as:

Copy html code above and paste to your web page.

loading