PM i miljörätt: Kalkbrytningen i Bunge

Miljo och forvaltningsratt 15 hp


Institutionen for biologisk grundutbildning
Uppsala Universitet; VT-2012


PM -
Kalktakten i Bunge








Charlotte Lindqvist, Martin Andersson, Ann Wendel





sida 1

---

Syfte
Syftet ar att beskriva de rattsliga turerna kring Nordkalks ansokan om tillstand for bergtakt
med tillhorande verksamheter i Bunge pa Norra Gotland, samt att redogora for tvistefragorna
och deras bas i forfattningarna.
Sammanfattning
Nordkalk AB lamnade i maj 2006 in en tillstandsansokan till Miljodomstolen i Nacka for a)
bergtakt, b) vattenverksamhet och c) foljdverksamhet (transportband) i Bunge pa norra
Gotland. Tillstandsansokan avslogs i december 2008 (1) med motiveringen att "saval
lokaliseringen som risken for paverkan pa omgivande bevarandeomraden och faran for hotade
arter hindrar att tillstand ges".
Domstolen konstaterade att tva riksintressen star emot varandra: naturvardsintresset och
mineralbrytningsintresset. Naturvardsverket bedomer naturvardena i omradet vara unika. De
bestar av ostorda hallmarks- och vatmarkskomplex med egenartad hydrologi och rik biologisk
mangfald. Dessutom har regeringen skyddat livsmiljoer i de narliggande omradena Brantings
haid och Bastetrask som sarskilda bevarandeomraden (Natura 2000). Sveriges Geologiska
Undersokningar (SGU) har forklarat fyndigheten for riksintresse. Riksintresset for naturvard
bedomdes av miljodomstolen som viktigare an riksintresset for mineralbrytning och lamnade
tillstandsansokan utan bifall.

Domen overklagades till Miljooverdomstolen (MOD) av Nordkalk AB. I sin dom (2)
upphavde MOD miljodomstolens dom i tillstandsfragorna och foreskrev att miljodomstolen
skulle meddela tillstand till den ansokta verksamheten och foreskriva nodvandiga villkor och
bestammelser i ovrigt for denna. Bungetaktens verksamhet ar "tillatlig". MOD anser att
mineralutvinningen kan ske med de foreslagna forsiktighetsatgarder som foretaget
presenterat. Naturvardsverket m fl overklagade men Hogsta domstolen gav inte
provningstillstand (3) och MOD:s dom vann laga kraft.
MOD ansag bland annat att det inte fanns nagon alternativ plats dar kalk av samma kvalitet
kunde brytas. I avvagningen mellan riksintressena beaktade domstolen att skadorna begransas
till taktomradet medan riksintresseomradet (9000 ha) "som helhet" inte skulle skadas, att
skyddsatgarder skulle vidtas for att motverka skador pa yt- och grundvatten och att bolaget
skulle avsatta ett omrade for att kompensera skadorna pa den endemiska arten gaffelfibblans
livsmiljo. Slutsatsen var att intresset av materialutvinning fran hushallnings- och
samhallsekonomisk synpunkt vagde tyngre an naturvardsintressena i detta fall.

I slutet pa november 2011 kom miljodomstolens dom. (4). Domstolen avslog overraskande
Nordkalks AB tillstandsansokan, trots att MOD tidigare forklarat verksamheten "tillatlig".
Till en del grundas avslaget pa att forutsattningarna hade andrats. I tillstandsansokan till
mark- och miljodomstolen hade Nordkalk AB, enligt domstolen, andrat verksamhetens
inriktning pa nagra punkter. Bland annat skulle taktvatten ledas bort till ett annat
vattenomrade. Bolaget ville ocksa att fragan om bortledande skulle sattas pa provotid under
tre ar. Liksom flera av remissinstanserna kunde inte mark- och miljodomstolen acceptera
forandringen eftersom konsekvenserna av att slappa ut fororenat taktvatten i det nya
vattenomradet var outredda. Eftersom dessutom fragan om provotid inte diskuterats i
Miljooverdomstolen, var forutsattningarna enligt domstolen "annorlunda pa en mycket
betydelsefull punkt"(5; s.16). Nordkalk har darefter (2011-12-23) sokt och beviljats
provningstillstand i Miljooverdomstolen.




sida 2

---

Ovrigt
Nordkalk har 2011-10-28 ansokt till mark-och miljodomstolen om tillstand till forberedande
anlaggnings-och byggnadsarbete (4; s2) Ansokan lamnades utan bifall och domen har
overklagats.
Nordkalk fick 2006 tillstand att bryta kalk ur tva provbrott samt att leda bort inlackande
grundvatten (7). Domen overklagades av Naturvardsverket m fl men Nordkalk fick sitt
tillstand. (8).
Genomgang av sakfragorna
Inledning
Taktverksamhet ar klassad som miljofarlig verksamhet, (A-verksamhet, enligt forordning om
miljofarlig verksamhet) som kraver tillstand enligt miljobalken. Tillstand soks hos mark- och
miljodomstolen som ska utreda om verksamheten uppfyller miljolagstiftningens kravregler.
Om verksamheten kan tillatas ska myndigheten precisera villkor for verksamheten, som fogas
till tillstandet. Tillstanden och dess villkor preciserar hur verksamheten ska medverka till en
hallbar utveckling och de miljomal som hanger samman med denna: miljoskydd, halsoskydd,
bevarande av biologisk mangfald, resurshushallning och hushallning med material. (9; s. 259).
For att fa tillstand ska flera miljokrav vara uppfyllda (Kap 2, 3 och 4 MB samt regler om
naturskyddet i framst 7 Kap MB).
Nar det galler verksamheter som faller under miljobalken ar det i forsta hand de allmanna
hansynsreglerna i 2 Kap. MB som ska uppfyllas. Dessa omfattar bland annat anvandning av
basta mojliga teknik, lokaliseringskravet, krav pa att olika forsiktighetsmatt inte far vara
orimliga samt stoppregeln.
Aven reglerna i kapitel 3 och 4, de sa kallade "hushallningsbestammelserna", ar
grundlaggande materiella krav som ska vara uppfyllda for att tillstand ska kunna ges. 3:e
Tredje kapitlet innehaller balkens grundlaggande hushallningsbestammelser och omfattar
anvandningen av olika typer av mark-och vattenomraden, oavsett var i landet dessa finns. I
kapitel 4 finns sarskilda hushallningsbestammelser. Dessa styr anvandningen av vissa, i
lagtexten angivna, geografiska omraden i landet (9; s. 150).
I 7 Kap. 28 MB anges att tillstand kravs for att bedriva verksamheter eller vidta atgarder som
pa ett betydande satt kan paverka miljon i ett Natura 2000-omrade.
Da tillstandsprovningen inleddes fanns aven sarskilda hansynskraven vid provning av takt (av
berg, torv, grus m.m.) i 9 Kap. 6a MB. Den inneholl dels en bestammelse om avvagning
mellan behovet av taktmaterialet och den skada som takten riskerade, dels en sarskild
stoppregel som innebar att tillstand inte fick lamnas till takt som "kan befaras forsamra
livsbetingelserna for nagon djur- eller vaxtart som ar hotad, sallsynt eller i ovrigt hansyns-
kravande".
Foretaget har ocksa sokt tillstand for vattenverksamhet (pumpning, infiltration samt
anlaggande av diken). Detta regleras i 11 Kap. 9 MB.

Val av plats
Vid val av plats for en verksamhet aktualiseras flera olika paragrafer i miljobalken. Av 2 Kap.
6 MB framgar att platsen for verksamheten ska vara lamplig med hansyn till att andamalet
ska kunna uppnas med minsta mojliga intrang och olagenhet for manniskors halsa och miljon.
Kravet galler i den utstrackning det inte ar orimligt att uppfylla (2 Kap. 7 MB).




sida 3

---

Platsvalet ska ocksa bedomas enligt bestammelserna om anvandning av marken i 3 och 4 kap
MB. Ett markomrade ska anvandas for det andamal det ar mest lampat (3 Kap. 1 MB).
Foretrade ska ges sadan anvandning som medfor en fran allman synpunkt god hushallning. I
miljobalkens 3 Kap. 2 sags att mark- och vattenomraden som inte alls eller i mycket liten
utstrackning ar exploaterade ska skyddas mot ingrepp som kan forandra omradets karaktar.
I 3 Kap. 6 MB sags att mark- och vattenomraden som ar av riksintresse for naturvarden,
kulturmiljovarden eller friluftslivet skall skyddas mot atgarder som patagligt kan skada natur-
eller kulturmiljon. A andra sidan sager 3 Kap. 7 MB att mark- och vattenomraden som
innehaller vardefulla amnen eller material sa langt mojligt skall skyddas mot atgarder som
patagligt kan forsvara utvinningen av dessa. Omraden som innehaller fyndigheter av amnen
eller material som ar av riksintresse skall skyddas mot sadana atgarder. Vid motstridiga
riksintressen skall foretrade ges at det eller de andamal som pa lampligaste satt framjar en
langsiktig hushallning med marken, vattnet och den fysiska miljon i ovrigt (3 Kap. 10 MB).
Slutligen ska turismens och friluftslivets intressen sarskilt beaktas vid bedomning av
tillatligheten av exploateringsforetag eller andra ingrepp pa Gotland som helhet. Om det finns
sarskilda skal utgor detta dock inget hinder for anlaggningar for utvinning av sadana
fyndigheter som malet galler. Mark far inte anvandas som strider mot skyddsbestammelserna
for Natura 2000-omraden (4 Kap. 1-2 MB).

Det aktuella omradet med omgivningar har pekats ut av Naturvardsverket som riksintresse for
naturvarden. Nordkalk anser att Bungetakten inte innebar nagon pataglig skada for
riksintressen for naturvard eftersom den ar en liten, avgransad del (170 ha) av ett stort omrade
(9700 ha) pa norra Gotland. Kvarvarande delar ar tillrackligt stora och sammanhangande for
att djur- och vaxtarter langsiktigt ska kunna fortleva i livskraftiga populationer. Dessutom ar
omraden som gransar till takten skyddade Natura 2000-omraden och naturreservat.
Omradet har aven pekats ut av SGU som riksintresse avseende amnen och material for landets
materialforsorjning.
Miljodomstolen anser i sin dom (1) det klarlagt att takten skulle patagligt skada miljon pa satt
som avses i 3 Kap. 6 MB. Gotland ar enligt 4 Kap. 1-2 MB riksintresse for turismen och
friluftslivet men man bedomer inte att detta utgor ett hinder for verksamheten (4 Kap. 2
MB). Inte heller bedomer man omradet vara ett sadant stort oexploaterat omrade som avses i
3 Kap. 2 MB.

Miljodomstolen anser det visat att bade riksintresse for naturvard och riksintresse for
mineralutvinning foreligger. Det ar saledes fraga om konkurrerande riksintressen. Foretrade
ska i sadana fall ges det andamal som framjar en langsiktig hushallning med mark, vatten och
fysisk miljo (3 Kap. 10 MB). Vid bedomningen ansag domstolen att den stora oreparabla
skada pa naturmiljo av riksintresse som taktens storlek och placering innebar vager mycket
tungt liksom det industriella behovet av kalkravara. Domstolen ansag dock att alternativen for
kalkbrytning var otillrackligt utredda och att detta tillsammans med stora olagenheter for
miljon gjorda att verksamheten inte var forenlig med lokaliseringskravet i andra kapitlet
miljobalken. Naturmiljon kan inte ersattas av en annan plats medan kalk trots fordelarna med
Bungetakten kan utvinnas pa andra platser. Langsiktigt ar det battre hushallning att skydda
naturmiljon. Riksintresset for naturvard har foretrade. Foreslagen markanvandning ar inte
forenlig med hushallningsbestammelserna.

Domstolen gjorde ocksa en bedomning av om lokaliseringshansyn var orimliga att uppfylla
enligt 2 Kap. 7 MB. Vardet av kalkbrytningen ar ekonomiskt mycket hogt och skulle ge




sida 4

---

manga arbetstillfallen under 25 ar i en region som lider brist pa storre arbetsgivare. Man kom
dock fram till att hansyn vid lokalisering var rimligt.

I sin overklagan av domen framholl Nordkalk bland annat att nagon annan kand plats for
brytning av kalk med samma goda kvalitet som i Bunge inte finns i Sverige. Detta har
bekraftats av SGU. Att kalk av den speciella kvalite som finns i omradet ar vasentlig for
stalindustrin har vidare bekraftats av dess foretradare, som yttrat sig i malet. Motparterna i
malet har inte motsagt dessa uppgifter.

Mark- och miljooverdomstolen ansag i sin dom (2), att naturmiljon pa taktomradet
naturligtvis kommer att ga forlorad och inte kommer att kunna aterstallas i ursprungligt skick
efter avslutad brytning. Daremot ger de skyddsatgarder som bolaget atagit sig att utfora goda
forutsattningar for att naromradena kommer att kunna behalla sin karaktar. Genom de
ataganden som Nordkalk gjort i fraga om bland annat avsattning av ett annat markomrade at
naturvarden och for bevarandet av den endemiska gaffelfibblan kommer naturvardsintressena
att i viss utstrackning kompenseras for den forlust av naturvarden som takten orsakar. Det
kommer ocksa att finnas stora arealer kvar dar flora och fauna kan leva vidare. Mot detta star
att riksintresset for materialutvinning kommer att helt ga forlorat vid ett avslag pa ansokan.
Utvinning kan ske under i vart fall 25 ar, en tidsperiod enligt Miljooverdomstolens
uppfattning ar tillrackligt langsiktig. Domstolen gor mot denna bakgrund bedomningen att
intresset av materialutvinning fran hushallnings- och samhallsekonomisk synpunkt vager
tyngre an naturvardsintressena. Vid en samlad bedomning finner Miljooverdomstolen att
verksamheten ar tillatlig enligt de allmanna lokaliserings- och hushallningsbestammelserna i
miljobalken. Domstolen upphavde miljodomstolens dom i tillstandsfragorna och
foreskrev att mark- och miljodomstolen ska meddela tillstand till den ansokta
verksamheten och foreskriva nodvandiga villkor och bestammelser i ovrigt for
denna.
Miljofarlig verksamhet
Takten ska provas som miljofarlig verksamhet enligt 9 Kap. MB. Da tillstandsansokan
behandlades 2008 gallde fortfarande 9 Kap. 6a MB som inneholl sarskilda hansynsregler vid
provning av takt. Paragrafen innefattade en bestammelse om avvagning mellan behovet av
taktmaterialet och den skada som takten riskerade, dels en sarskild stoppregel som innebar att
tillstand inte fick lamnas till en takt som "kan befaras forsamra livsbetingelserna for nagon
djur- eller vaxtart som ar hotad, sallsynt eller i ovrigt hansynskravande". Miljodomstolen (1;
s.118) ansag generellt att med skyddsatgarder och kontrollprogram kan den praktiska
hanteringen av malmen inklusive transportbandet utformas pa godtagbart satt. Direkt
paverkan av buller, damm och ljus framstar som acceptabla med beaktande av den stora
nyttan av fyndigheten. Vad daremot galler paverkan pa yt-och grundvatten ansag man att den
skadeverkan som kan befaras pa framforallt vatmarker ar alltfor stor for att den ska uppvagas
av behovet. Forsamrade livsbetingelser for hotade arter kan befaras. Tillstand kunde darfor
inte lamnas enligt 9 Kap. 6a MB.

De sarskilda provningsreglerna om takter i 9 Kap. 6a MB hade upphavts nar overklagandet
skulle behandlas. I stallet for en provning enligt 9 Kap. 6a MB ska en allsidig provning ske,
framst genom tillampning av bestammelserna i 2-3 Kap. MB (se ovan val av plats).




sida 5

---

Natura 2000 omraden
Den planerade verksamheten kommer att ligga kant i kant med tva Natura 2000 omraden -
Brantings haid och Bastetrask. Daremot sa har inte nagon del av det faktiska
verksamhetsomradet nagot skydd i sig, aven om det innehaller arter och livsmiljoer som finns
upptagna i EU:s Habitatdirektiv.
I 7 Kap. 27 MB star det att regeringen eller den myndighet som regeringen utsett ska gora en
forteckning av naturomraden som ar skyddade eller bor skyddas. Orsakerna kan vara att arter
eller livsmiljoer i omradet ar upptagna i EU:s Fageldirektiv eller Habitatdirektiv eller bor
skyddas pa grund av andra nationella eller internationella mal.
Enligt 7 Kap. 28 MB far regeringen bilda (och i sarskilda fall aven upphava) sadana
sarskilda skyddsomraden som pekats ut i 7 Kap. 27 MB.
Omraden som pekats ut enligt Fageldirektivet och Habitatdirektivet ingar i EU:s natverk
Natura 2000. Detta ar ett natverk av skyddade omraden i hela EU, och som medlemslanderna
ar skyldiga att peka ut och bevara. Dock maste man inte peka ut alla omraden som innehaller
skyddsvarda arter eller naturtyper. Manga arter och naturtyper som star omnamnda i Fagel-
eller Habitatdirektivet ar relativt vanliga i Sverige, men sallsynta i de flesta andra EU-lander.
Tillstand kravs enligt 7 Kap. 28a MB for att bedriva en verksamhet eller vidta en atgard
inom ett Natura 2000 omrade. Detta tillstand far endast lamnas om verksamheten eller
atgarden inte kan skada omradet, eller forsvara bevarandet av de arter som man avsett att
skydda (7 Kap. 28b MB). Dock far tillstand lamnas om alternativa losningar saknas och om
verksamheten eller atgarden har ett stort allmanintresse och av tvingande orsaker maste
genomforas. Om tillstand ska kunna lamnas maste ocksa andra kompletterande atgarder vidtas
for att kompensera for orsakad skada, sa att bevarandet av arterna och livsmiljoerna anda kan
ske (7 Kap. 29).
Det finns inventeringar gjorda i omradet dar Nordkalk vill bryta kalk som visar att det finns
manga naturvarden pa omradet sa som manga rodlistade arter (bland annat gaffelfibblan som
ar endemisk for Oland och Gotland). Det finns ocksa arter och naturtyper i omradet som finns
med i EU:s Habitat- och Fageldirektiv. I omradet finns aven vatmarker och skogliga
nyckelbiotoper (1).
Nordkalk pekar har pa att rodlistan inte har nagon laglig kraft, och poangterar dessutom att
anledningen till att sa manga rodlistade arter finns pa Gotland ar att det ar den nordligaste
utbredningen for manga arter som annars inte finns i Sverige och att manga av de arterna inte
ar hotade fran ett EU-perspektiv. Nordkalk vill inte pa nagot satt forringa de naturvarden som
finns i det tankta taktomradet i Bunge, men papekar samtidigt att det rattsligt viktigaste att
konstatera ar att omradet saknar ett formellt skydd. Nordkalk pekar ocksa pa
proportionalitetskravet i 7 Kap. 25 dar det star att man ocksa ska ta hansyn till enskilda
intressen och att ett skydd for ett omrade, alltsa en inskrankning in den enskildes ratt att
anvanda sin mark eller vatten, inte far ga langre an vad som "kravs for att syftet med skyddet
ska tillgodoses" (1).
I fallet med Nordkalks planerade kalktakt i Bunge ar den forsta fragan att ta stallning till om
ett tillstand enligt 7 Kap. 28a MB behovs over huvud taget. Paragrafen syftar bara pa
verksamheter inom ett Natura 2000 omrade. Inte utanfor. Och saval takten som
transportbandet ligger utanfor Natura 2000-omradena. Dock valjer bolaget att anda soka
tillstand, eftersom deras verksamhet skulle kunna riskera att paverka eller skada de skyddade
omradena. Det ar den totala verksamhetens paverkan pa Natura 2000-omradena som ska
bedomas, alltsa saval sjalva takten som vattenverksamheten och transportbandet (1). Paverkan
pa arter och naturtyper utanfor Natura 2000 omradet har ingen juridisk betydelse, aven om de
finns omnamnda i bilagorna till EU:s Fagel- och Habitatdirektiv. De arter som lett till




sida 6

---

utpekandena av Natura 2000 omradena Brantings haid och Bastetrask listas i Tabell 1 och
Tabell 2.


d
ai
h


gs
n
ask
i
r
t
t
e
an
Livsmiljoer
r
ast
B
B
Grasmarker pa kalkhallar
x
x
Nordiskt alvar och prekambriska kalkhallmarker
x
x
Fuktangar med blatatel eller starr
x
x
Kalkkarr med gotlandsag
x
x
Rikkarr
x
x
Vastlig taiga
x
x
Skogbevuxen myr
x
x
Perenn vegetation pa steniga strander
x
Kalkrika oligo-mesotrofa vatten med bentiska kransalger

x
Enbuskmarker pa hedar eller kalkgrasmarker

x
Kalkgrasmarker


x
Tabell 1. Livsmiljoer som lett till utpekandet av Natura 2000-omradena Brantings haid och Bastetrask.


d
ai
h


gs
n
ask
i
r
t
t
e
an
Arter
r
ast
B
B
Styv kalkmossa
x

Smalgrynsnacka
x
Bred gulbramad dykare

x
Stensimpa

x
Kalkkrassing


x
Tabell 2. Arter som lett till utpekandet av Natura 2000-omradena Brantings haid och Bastetrask.


Den viktigaste paverkan pa Natura 2000-omradena tros vara paverkan pa omradenas
hydrologi genom andrade floden, okad vindexponering och okad solinstralning. I och med att
vegetationen forsvinner dar kalkbrottet ska vara sa blir det mindre skuggning fran trad och
buskar och mindre som stoppar vindar. Detta leder till att marken blir torrare, och skulle
kunna paverka vaxter och djur. Nordkalk bedomer dock att paverkan kommer att bli "mycket
begransad och lokal" (1; s.36). De anser att det av deras MKB tydligt framgar att omradena
inte kommer att paverkas sa mycket att tillstand inte skulle kunna ges.
Naturvardsverket har yttrat sig mycket skarpt mot kalktakten i Bunge (1). Forutom att hela
omradet ar ett riksintresse for naturvard ar det dessutom ett omrade som foreslagits bli
Nationalpark. Naturvardsverket poangterar att ett av omradets storsta varden ar just att det ar
ett sa stort, sammanhangande, oexploaterat omrade - en av sodra Sveriges sista kvarvarande
vildmarker som borde bevaras till varje pris. Myndigheten haller inte alls med Nordkalk om




sida 7

---

att naturvardsintresset och intresset for mineralbrytning skulle kunna samexistera, och ar
dessutom djupt oroade over riskerna for att aven Natura 2000-omradena ska skadas. De gor en
helt annan tolkning av riskerna an Nordkalk, och menar att osakerheten ar allt for stor for att
tillstand ska kunna ges enligt 7 Kap. 28a MB. Osakerheten kommer framst av de
komplicerade hydrologiska forhallandena, och trots att Nordkalk gjort ingaende studier pa
omradet sa ar osakerheten fortfarande tillrackligt stor for att vitt skilda tolkningar av riskerna
ska kunna goras (Figur 1).


Figur 1. Hur mycket olika sakagare och intressenter anser att Natura 2000 omradena Bastetrask och Brantings
haid kommer att paverkas av kalktakten i Bunge.

Manga olika sakagare och intressenter har kommit med yttranden och synpunkter i fragan (1).
Rosterna emot kalktakten uttrycker sin oro over paverkan pa arter och naturmiljoer, och
uttrycker ocksa sin oro over framtida vattenforsorjning och vattenkvalitet. Rosterna for
kalktakten menar att fragan ar tillrackligt utredd och att riskerna for paverkan pa Natura 2000-
omradena ar obefintliga. De anser dessutom att hansyn maste tas till ravaruindustrins behov
och till de arbetstillfallen som skulle ga forlorade om kalktakten skulle forbjudas. Gotlands
kommun ar positiv till kalktakten, men bekymrar sig ocksa framfor allt om forandringar i
hydrologin och paverkan pa grundvattnet. De motsatter sig darfor omedelbar verkstallighet,
som kalkindustrin yrkat pa, utan vill bland annat ha sakerhet for efterbehandligsatgarder. For
ovrigt anser kommunen att de forsiktighets- och kontrollatgarder som Nordkalk har foreslagit
borde vara tillrackligt for att "kunna halla paverkan pa en godtagbar niva" (1; s. 69). Denna
formulering indikerar att man anser att Natura 2000-omradena kommer att paverkas i en viss
utstrackning, men att tillstand anda borde ges.
Det ar en komplex verklighet som domstolarna har att ta hansyn till - en verklighet dar det
inte tycks finnas nagon absolut sanning. Vems bedomning ska man tro pa? Kommer Natura
2000-omradena paverkas? Och om de gor det, vad ar en acceptabel paverkan? Och hur ska
man kunna bedoma om paverkan kommer att vara acceptabel eller inte nar det rader sa skilda
meningar om vilken den faktiska paverkan kommer att bli? For miljodomstolen i domen fran
2008 (1) vager naturvardsintresset tyngre an kalkindustrins intressen. De poangterar att redan
risken for att skador eller storningar ska uppkomma gor den tankta verksamheten otillatlig (7
Kap. 28b MB). Miljodomstolen anser, i linje med naturvardsverket att aven sma forandringar
i hydrologin kan medfora stora, irreversibla skador pa naturen. De anser att det ar omojligt att
tillrackligt exakt med artificiella metoder efterlikna de komplicerade naturliga flodena i
omradet, och att paverkan darfor sannolikt kommer att ske. Miljodomstolen anser ocksa




sida 8

---

skyddet av Natura 2000-omradena i detta fall inte gar langre an vad som kravs for att uppfylla
syftet med skyddet (7 Kap. 25 MB). Nordkalks ansokan avslogs alltsa pa denna punkt.
Miljooverdomstolen (MOD) anser i domen fran 2009 (2) att verksamheten ar tillstandspliktig
enligt 7 Kap. 28a MB eftersom man vid bedomningen av tillstandspliktighet maste beakta de
typiska effekterna av en verksamhet. Vid bedomningen enligt 7 Kap. 28b MB om tillstand
ska ges eller inte maste man beakta vilka faktiska konsekvenser som den enskilda
verksamheten kommer att ha pa de skyddade omradena i fraga, efter att foreslagna
skyddsatgarder ar vidtagna. MOD tolkar lagtexten nagot annorlunda an miljodomstolen
betraffande hur mycket paverkan och skada som ar acceptabel, och anser att det ar Natura
2000-omradena i stort - helheten - som inte far skadas. En bidragande orsak i MOD:s beslut
ar att regeringen inte pekat ut taktomradet som Natura 2000-omrade, vilket de tolkar som att
regeringens asikt ar att naturvarden och kalkbrytningsintresset kan kombineras. Trots att
domstolen instammer med Naturvardsverket om att det finns en osakerhet i hur stor paverkan
kommer att bli pa omradet, sa anser de att eftersom Nordkalks andra brott i Klinthagen inte
namnvart paverkat omgivande natur, och eftersom det kommer att ta ett tiotal ar innan det nya
brottet i Bunge blir sa stort att de befarade skadorna kan uppsta, sa finns det gott om tid for
Nordkalk att utarbeta en strategi for att under arbetets gang forhindra att skador eller paverkan
pa omgivande Natura 2000-omraden uppstar. MOD ser ingen anledning att betvivla att
befintlig och ny teknik ar tillracklig for att forhindra att paverkan uppkommer. Darfor anser
de att tillstand enligt 7 Kap. 28a MB kan ges. De valjer dock att endast meddela
verksamheten som tillatlig, och alagger miljodomstolen (som nu bytt namn till mark- och
miljodomstolen) att besluta om villkor for verksamheten samt meddela tillstand.
Vattenverksamhet
Ytterligare ett moment i att fa tillstand for verksamheten i Bunge ar provningen av
vattenverksamheten. Detta ar i sin tur indelat i en rad olika vattendelverksamheter sa som
forandringar av yt- och grundvattensfloden, utpumpning och rening av yt- och grundvatten
fran brottet, omledning av kringliggande ytvatten och aterforingen av detta vatten till det
naturliga vattenflodet, samt en mangd olika bieffekter dessa aktiviteter far pa omgivande
hydrologi.

Detta provas framst inom 11 Kap. MB. I domslutet i Miljodomstolen 2008 (M 1826-07) var
fokus framst pa 11 Kap. 6-7 MB, 1973 ars beslut om forbud mot utslapp av avloppsvatten
samt 2 Kap. 3 MB. 11 Kap. 6 MB behandlar avvagningen mellan fordelarna for det
allmanna och de enskilda gentemot olagenheterna for densamme, 2 Kap. 3 MB ar den
allmanna forsiktighetsprincipen vilket loper parallellt med 11 Kap. 6 MB. 11 Kap. 7 MB
sager att vattenverksamheter ska genomforas pa ett sadant satt att den inte forsvarare for
annan framtida verksamhet som kommer att bruka samma vattentillgang.

Miljodomstolen anser inte att tillstand kan ges inom 11 Kap. 7 MB da det forekommer risk
for den planerade vattentakten Bastetrask samt vikten av densamma for vattentillgangen pa
norra Gotland. Vidare ges inte tillstand till foljd av 11 Kap. 6 MB da de faktiska kostnaderna
och de manga potentiella riskerna for omgivande naturmiljoer och manniskors halsa anses
vaga tyngre an de ekonomiska och sociala vinsterna. Vidare bedoms vattenutflodena fran
Bungebrottet som industriellt avloppsvatten. Detta anses dock godtagbart under forutsattning
att vattnet genomgar rening innan det atergar till det naturliga vattenflodet. Tillstand for
vattenverksamhet kunde inte lamnas enligt 11 Kap. 6-7 MB.





sida 9

---

For att tala klarsprak sa bedomer domstolen att hydrologin i det omgivande landskapet ar
alltfor komplicerad for att en tillfredstallande bedomning av riskerna ska kunna ges. Saledes
blir bedomningen av verksamhetens kostnad mycket osaker och darmed kan inte tillstand ges.

I MOD 2009 (M 350-09) bedoms motsvarande lagtexter som i beslutet vid Miljodomstolen
men kommer fram till starkt avvikande slutsatser. Angaende 11 Kap. 6 MB anser MOD att
Miljodomstolen gett riskerna for skador pa hydrologin orealistisk stor tyngd. Har hanvisas till
de omfattande utredningar som genomforts av hydrologin under en langre period och den vida
bredd av kompetens som varit delaktiga i dessa. De tekniska losningar som foreslagits fran
Nordkalk menar ocksa MOD vara tillfredstallande for att ytterligare minimera effekten pa
omgivande hydrologi. MOD anser samtidigt att de sociala och ekonomiska vinsterna har
underskattats av Miljodomstolen. MOD pekar har pa sociala samt ekonomiska kaskadeffekter
pa norra Gotland vid uteblivandet av verksamheten.

Vid bedomningen av 11 Kap. 7 MB anser inte MOD att det forekommer en relevant risk for
Bastetrask som vattentakt. Detta baseras pa att endast en mindre del av vattnet i Bastetrask
(12%) har sitt ursprung fran avrinningsomradet som forvantas paverkas av brytningen i
Bunge. MOD ger darmed Nordkalk tillstand for vattenverksamheten.
Mark- och miljodomstolens dom 2011
Miljooverdomstolen upphavde 2009 miljodomstolens dom i tillstandsfragorna (2) och
forklarade Nordkalks verksamhet "tillatlig". Samtidigt foreskrev de att miljodomstolen (som
nu har bytt namn till mark- och miljodomstolen; MMD) skulle meddela tillstand till den
ansokta verksamheten och foreskriva nodvandiga villkor och bestammelser i ovrigt for denna.
I slutet av 2011 kom MMD:s dom (4). Domstolen lamnade Nordkalks framstallda yrkanden
utan bifall.

Argumenten for att inte ge tillstand forefaller, som man kan forsta av domskalen, bero pa att

1. Domstolen inte delar miljooverdomstolens uppfattning pa tva punkter:

a) Det ska redan vid tillstandsprovningen enligt 7 Kap. 28a-28b MB sta klart att
den aktuella verksamheten inte patagligt kan skada djur och vaxter eller deras
livsmiljoer. Bestammelserna medger inte att riskbedomningen skjuts pa framtiden.
MMD delar darfor inte MOD uppfattning att - eftersom taktverksamheten forst
efter tio ar kommer att narma sig de kansligaste omradena - detta ger bolaget
mojligheter att skaffa sig goda kunskaper om de forandringar som sker i omradena
runt takten och utveckla nodvandiga forsiktighetsmatt. En sadan uppfattning ar
ocksa svar att forena med kunskapskravet i 2 Kap. 2 MB (4; s.36).

b) Nordkalk har endast beaktat en av fem prioriterade naturtyper inom Natura 2000-
omradena, rikkarr. MMD anser att verksamhetens paverkan pa samtliga Natura
2000-naturtyper maste beaktas i ett kontrollprogram och det saknas underlag for
att faststalla vilken omfattning kontrollprogrammet bor ha.


2. Domstolen inte tycker sig inte ha tillrackligt med underlag for att faststalla villkoren
som ska bifogas tillstandet.




sida 10

---