Projekt Viken

Viken-projektet enligt CPM:s ekonomiska rapport september 2010
Olov Holmstrand 2010-12-20
1. Inledning
Continental Precious Minerals (i fortsattningen CPM), ett kanadensiskt prospekteringsforetag, har i en
rapport i september 2010 redovisat de praktiska och ekonomiska forutsattningarna for utvinning av uran,
molybden och vanadin ur alunskiffer i Oviken i Jamtland. Detta ar den forsta konkreta redovisningen av
ett projekt for uranutvinning i Sverige sedan tillstandsansokan for uranbrytning i Pleutajokk (Arjeplog) i
borjan av 1980-talet. CPM:s rapport har rubriken: "Preliminary Economic Assessment on the Viken MMS
Project, Sweden", daterad 10 september/ 19 oktober 2010. MMS ar forkortning for Multi Metal Sediment
(flermetallsediment, dvs alunskiffer).
CPM har huvudkontor i Toronto, Kanada, men verksamheten ar helt inriktad pa uranprospektering i Sverige.
CPM ar det prospekteringsforetag som innehar flest undersokningstillstand som avser uran i Sverige. Enligt
foretagets hemsida i borjan av december 2010 totalt 72 tillstand. Av dessa avser 59 alunskiffer och 13
urberg. Ett flertal av tillstanden avser alunskiffer vid sodra delen av Storsjon i Jamtland.
CPM tycks ha som policy att inte ange uran som forstahandsintresse for undersokningstillstanden,
aven nar det inte finns minsta tvivel om att tillstanden enbart sokts for uran. Som exempel kan namnas
urbergsforekomsterna Pleutajokk i Arjeplog samt Lilljuthatten och Nojdfjallet i Krokom, vilka var foremal
for omfattande undersokningar i borjan av 1980-talet med enda syftet att dokumentera forekomsterna av
uran.
2. Bakgrund - Uran och tidigare uranutvinning i Sverige
Det finns betydande mangder uran i Sverige bade i urberg och alunskiffrar. Forekomsterna i urberg ar
manga, sma och spridda over landet, framfor allt i Norrland. Alunskiffrar finns i flera storre omraden fran
Skane i soder till Lappland i norr. Den genomsnittliga uranhalten ar lag i alla svenska forekomster, maximalt
nagra 100 gram per ton, motsvarande ett par tiondels promille av bergmassan. I tunna sprickor i urberg kan
uranhalten vara betydligt hogre, men mangden i varje spricka ar anda liten och kraver samtidig brytning av
stora mangder omgivande berg, vilket gor genomsnittshalten lag. Uranmalmer som bryts i skilda delar av
varlden har oftast avsevart hogre genomsnittlig uranhalt, ibland upp till flera tiotals procent.
Under 1940-talet fram till borjan av 1980-talet genomfordes omfattande undersokningar av svenska
uranforekomster bade i urberg och alunskiffer. Bland de omraden som undersoktes med bland annat
borrningar var "Sodra Storsjoomradet" i Jamtland, dvs alunskifferomradet pa bada sidor om Storsjons sodra
vik med Myrviken-Oviken i vaster och Faker-Hackas i oster. Dar konstaterades stora mangder alunskiffer
med uranhalt pa maximalt ett par 100 gram per ton. Forskjutningar i berggrunden i samband med att
fjallkedjan bildades har medfort att de ursprungliga alunskifferlagren hade skjutits ihop ungefar som korten i
en kortlek och bildat onormalt tjocka lager, upp till ca 200 meter.
Den totala mangden uran i de svenska alunskiffrarna ar mycket stor, eftersom det finns mycket stora
mangder alunskiffer, men den laga uranhalten gor eventuell brytning dyr och miljopaverkan mycket stor,
eftersom mycket stora mangder berg maste brytas och processas for att fa fram nagra betydande mangder
uran. Trots detta har de svenska urantillgangarna fatt rykte att vara bland de storsta i varlden. Siffran 15%
av varldens uran forekommer ofta och harstammar fran orealistiska pastaenden inom Ranstadprojektet i
Vastergotland under 1970-talet. Men i IAEA:s senaste officiella redovisning 2009 av sa kallade sakerstallda
tillgangar (dvs pavisat tekniskt och ekonomiskt brytbara) ar den svenska andelen bara ett par promille. De
stora olikheterna i sifferuppgifterna beror pa missvisande sammanblandning av de bada begreppen fysisk
mangd och malm.

---

Som ett led i att etablera svensk karnkraft och tillverka svenska karnvapen startades en urangruva i Ranstad
i Vastergotland pa 1960-talet. Miljopaverkan av alunskifferbrytningen i Ranstad blev kraftig, projektet
var olonsamt och det stoppades slutligen av kommunala veton i de berorda kommunerna Falkoping och
Skovde. I slutskedet av Ranstadprojektet inriktades den planerade verksamheten pa "fullutvinning", dvs
man skulle utvinna aven en del av de ovriga metaller mm som finns i alunskiffern. Men det var uppenbart
att "fullutvinningen" bara var ett satt att marknadsfora projektet annorlunda, eftersom ekonomin helt var
baserad pa uranutvinningen som grundforutsattningen for projektet.
Storskalig brytning av alunskiffer har aven agt rum for att framstalla olja i Kvarntorp i Narke och pa
Kinnekulle i Vastergotland. I anslutning till oljeutvinningen i Kvarntorp utvecklades metoden att utvinna
uran ur alunskiffer och en mindre mangd uran producerades innan verksamheten i Ranstad startades.
Eftersom uranbrytning i Sverige konstaterades vara olonsam upphorde uranundersokningarna i mitten av
1980-talet. Fran 2003 borjade emellertid uranpriset stiga och med borjan 2005 har ett 30-tal foretag fatt mer
an 250 undersokningstillstand som uppenbart avser uran. Foretagen ar genomgaende sma och nybildade och
agnar sig bara at prospektering. Verksamheten har starka inslag av spekulation.
Enligt minerallagstiftningen kan foretagen ange nagot av ett stort antal metaller och mineral och darmed
automatiskt fa tillstand att aven leta efter uran. Antalet tillstand som uttryckligen avser uran ar darfor
betydligt mindre an antalet som i praktiken avser uran, eftersom en del av foretagen verkar vilja dolja att de
egentligen ar intresserade av uran.
3. CPM:s undersokningar i Sodra Storsjoomradet
I borjan av 2005 fick CPM de forsta undersokningstillstanden, bland annat i omradet vid sodra delen av
Storsjon. Formellt beviljades tillstanden ursprungligen till foretaget Geoforum Scandinavia AB, vilket ags av
Michael Bromley-Challenor, som aven ar vice VD i CPM. Geoforum tycks ha funktionen av sparhund eller
bulvan och genomfor dessutom mycket av det praktiska prospekteringsarbetet at CPM i Sverige. Enligt den
ekonomiska rapporten har CPM 28 undersokningstillstand vid sodra delen av Storsjon, se tabellen i Figur 1.
I slutet av 1970-talet undersoktes Storsjoomradet av Sveriges Geologiska Undersokning (SGU) med
bland annat 27 borrningar. CPM anger att 19 av dessa borrningar ligger inom eller i anslutning till CPM:s
undersokningstillstand. CPM har inom och i anslutning till undersokningstillstandet Viken genomfort egna
borrningar enligt foljande:
2006: 11 borrhal pa totalt 2 084 meter
2007: 51 borrhal pa totalt 9 744 meter
2008: 71 borrhal pa totalt 14 465 meter
Sammanlagt alltsa 133 borrhal pa totalt 26 293 meter
Alla borrningar anges ha varit vertikala sa kallade karnborrningar, som ger mojlighet att fa upp borrkarnor
(provbitar) fran berggrunden. Borrkarnorna har analyserats kemiskt med avseende pa metaller mm.

---

Figur 1. CPM:s redovisning av undersokningstillstand.
4. CPM:s oversiktliga beskrivning av omradet for dagbrott
Med utgangspunkt fran borrningarna och kemiska analyser av borrkarnorna har CPM latit konsulter berakna
berggrundens innehall av uran, molybden och vanadin. Metallmangderna har beraknats i fyrkantiga celler
med matten 25x25x10 meter. Darefter har beraknats vilka delar av berggrunden som med tillganglig
kunskap skulle vara lonsamma att bryta vid vissa antagna metallpriser och kostnader for utvinningen.
Berakningarna redovisas bland annat pa en svartolkad figur med rubriken "Perspective View of the Pit Shell
and Mineralized Shale Domain, Looking East". Figuren, som aterges nedan som Figur 2, ar uppenbarligen
en kartbild sedd i perspektiv fran vaster och med stranden av Storsjon markerad med en vit rand i ovre
vanstra hornet. Gransen for undersokningstillstandet Viken ar markerad till hoger. Rod farg betecknar
troligen lampliga omraden for dagbrott. Det bor framhallas att alunskiffer och undersokningstillstand finns
inom ett betydligt storre omrade och att avgransningen sannolikt begransats till omraden med tillracklig
information.

---

Figur 2. CPM:s perspektivkarta av mojligt dagbrott (markerat med rott), sett fran vaster.
Med stor sannolikhet ar perspektivkartan underlag for avgransningen av dagbrott ("Continental
Conceptual Pits") som redovisades 2009-12-08 av det australiska foretaget Aura Energy, vilket ocksa har
undersokningstillstand vid sodra delen av Storsjon och vars relation till CPM ar oklar. Auras redovisning har
ritats over pa en mera begriplig bakgrundskarta, Figur 3, vriden som i CPM:s perspektivkarta med norr ar
mot vanster.
Figur 3. CPM:s dagbrott enligt Aura Energy inlagt pa en vanlig karta, vriden pa samma satt som figur 2, sa
att norr ar mot hoger.

---

5. CPM:s detaljerade beskrivning av de planerade dagbrotten
Uppenbarligen med utgangspunkt fran berakningar av mest fordelaktiga delar av omradet for brytning
och utvinning har CPM detaljredovisat tva separata dagbrott norr om Oviken. Kartan i CPM:s rapport ar
svartolkad och det framgar inte hur brotten skulle ligga i relation till omgivningarna fransett att genomforda
borrningar har markerats. Darfor har brottens ytterkontur kunnat foras over pa en mera begriplig detaljkarta,
Figur 4, vilken ocksa finns i CPM:s rapport och med syftet att enbart redovisa borrhalsplaceringar.
Figur 4. Sodra och norra dagbrottet enligt CPM:s detaljredovisning. Ytterkonturen overford pa CPM:s
detaljkarta over omradet norr om Oviken.

---

De bada dagbrotten omfattar sammanlagt cirka 1,7 kvadratkilometer enligt CPM. Detta maste betraktas som
minimimatt med hansyn till tillfartsvagar, sakerhetszoner mm. Sodra brottets djup anges till 145 meter och
det norra till 129 meter. Foljande uppgifter lamnas betraffande mangder mm:
Sodra brottet
Norra brottet
Sammanlagt
Alunskiffer milj. ton
138,5
84,6
223,1
Avfallsberg milj. ton
59,5
52,7
112,2
Kvot avfall/skiffer
0,42
0,62
0,5
Metallvarde USD/ton
90,21
88,54
Det framgar att sodra brottet ar lonsammare an det norra, vilket forklarar att CPM vill starta brytningen i det
sodra.
6. Projektets delar
Pa en oversiktlig karta i CPM:s rapport redovisas schematiskt huvuddelarna av projektet. Kartan aterges
nedan, Figur 5, och verkar inte vara helt slutford. Det finns en tom rektangel i ovre hogra hornet och
forklaringar saknas till siffrorna i rutorna intill de olika delarna av projektet. Av redovisningen i rapportens
text framgar emellertid att siffrorna betyder foljande:
1. Sodra dagbrottet
2. Norra dagbrottet
3. Processanlaggningen
4. Upplag for avfallsmassor (som inte ska processas)
5. Upplagsomrade for lakrester fran processanlaggningen.
Figur 5. CPM:s oversiktskarta over lokalisering av projektdelar.
De bada dagbrotten ligger pa hojdryggen norr om Ovikens by. Sodra dagbrottet, dar brytningen ar tankt att
borja, ligger mycket nara byn.
Processanlaggningen ar avsedd att ligga i sluttningen vaster om sodra dagbrottet. Det innebar sannolikt att
processanlaggningen kommer att bli fullt synlig fran bebyggelsen i Myrviken.
Norr om dagbrotten ligger ett stort upplag for avfallsmassor, dvs jord, kalksten och alunskiffer som ar
oekonomisk att processa. Brytningen ger ca halften sa mycket avfallsmassor som processad alunskiffer.

---

Pa kartan, Figur 6 har CPM:s underlag forts over till en vanlig karta. Det framgar tydligt att de totala
ingreppen i omradet blir sa omfattande att det ar rimligt att dra slutsatsen att hela omradet Oviken-Myrviken
forvandlas till ett industriomrade. Utover vad som redovisas pa kartan tillkommer fler, mindre anlaggningar
samt vagar till och mellan de olika anlaggningsdelarna.
Figur 6. CPM:s underlag overfort pa en mera begriplig karta.
Deponin for avfallsberg kommer i verkligheten troligen inte att placeras norr om dagbrotten i enlighet med
kartan, eftersom avfallsomradet ocksa ar utpekat som lampligt dagbrott enligt kartorna i Figur 2 och 3. Om
det i rapporten redovisade 16-arsprojektet skulle komma att genomforas tyder allt pa att brytningen sedan
fortsatter i angransande omraden och atminstone inom omradet pa kartorna i Figur 2 och 3. Detta skulle
aven overensstamma med att CPM marknadsfor hela omradet som en av varldens storsta mineraltillgangar.

---

I en tabell, Figur 7, redovisar CPM arealbehovet for projektets olika anlaggningsdelar.
Figur 7. CPM:s redovisning av arealbehov for anlaggningsdelarna.
Dagbrott
De bada dagbrotten omfattar totalt ca 1,7 kvadratkilometer enligt CPM. I verkligheten blir arealatgangen
troligen minst 2 kvadratkilometer med hansyn till sakerhetszoner, tillfartsvagar mm. Brytningen avses
starta i det sodra dagbrottet, eftersom detta ar nagot mera lonsamt. Nar brytningen efter 10 ar startar i
norra dagbrottet avses avfallsberg och lakrester deponeras i det sodra brottet. Totalt avser brytningen 335,3
miljoner ton skiffer och avfallsberg. Detta motsvarar ca 128,5 miljoner kubikmeter fast berg eller med
normal svallning ca 180 miljoner kubikmeter sondersprangt berg. Efter avslutat projekt kommer de bada
dagbrotten att vattenfyllas. Avsikten ar salunda inte att de skall fyllas igen helt och aterstallas. Huvuddelen
eller allt avfall kommer att ligga kvar i deponierna for avfallsberg och lakrester.
Deponi for avfallsberg
Enligt CPM skall deponin ta emot allt avfallsberg fran sodra dagbrottet under de forsta 10 arens drift.
Darefter kommer avfallsberget fran norra dagbrottet att tippas i det sodra. Detta skulle ge en deponi pa
knappt 1 kvadratkilometer med hojden 30 meter och volymen 26,6 miljoner kubikmeter. Detta ar troligen
for lite, eftersom volymen verkar vara underskattad med hansyn till bergmaterialets svallning, nar det ar
sondersprangt. Det ar dessutom inte sakert att tippning i sodra dagbrottet ar mojlig av praktiska skal eller
miljoskal.
Avrinnande vatten fran deponin maste samlas upp och renas, inte minst med hansyn till att aven alunskiffer
med for laga metallhalter kommer att deponeras. Nar projektet avslutats ar avsikten att tacka deponin med
jord.
Processanlaggning
Narmare beskrivning av processanlaggningen saknas i CPM:s rapport. Anlaggningen skall ligga vaster om
dagbrotten och krava 24 000 kvadratmeter. Till detta kommer flera mindre anlaggningar, vagar mm.
Lakrestdeponi
Enligt CPM skall lakresterna pumpas till en lakrestdeponi i ett skogs- och myromrade vaster om Myrviken.
Deponeringen skall atminstone delvis ske inom vallar som avses byggas med avfallsmassor fran dagbrotten.
Narmare beskrivning av mangder mm saknas och omradet redovisas pa en mycket svarlast karta, av vilken
framgar att flera alternativa utstrackningar inom samma omrade har studerats. Ett av dessa alternativ har
lagts in pa kartan i Figur 8. Lakrestdeponin omfattar 5 kvadratkilometer enligt CPM:s tabell, Figur 7.
Men enligt kartan, Figur 8 ar omfattningen cirka 10 kvadratkilometer, dvs samma storleksordning som
lakrestdeponin i anslutning till Sveriges for narvarande storsta dagbrott, koppargruvan i Aitik, soder om
Gallivare.

---

Figur 8. Lakrestdeponi enligt CPM:s forslag nr 3. Klarningsmagasinet kravs for att ta hand om
overskottsvatten fran pumpningen och fran nederbord pa deponin.
Enligt CPM skall lakresterna pumpas till deponin endast under de forsta 10 arens brytning i sodra dagbrottet.
Nar brytningen startar i norra dagbrottet skall lakresterna fyllas i det sodra. Detta ar emellertid osakert,
eftersom dagbrottet kanske inte kan anvandas for lakrester av praktiska skal eller miljoskal. Nar projektet ar
avslutat ar avsikten att lakrestdeponin skall tackas med jord.
Pumpledning for lakrester
Lakresterna kommer att pumpas uppslammade i vatten till lakrestdeponin. Ledningen blir 10 kilometer lang
och kraver en ledningsgata med bredden 25 meter, vilket kraver totalt 25 000 kvadratmeter mark. Sannolikt
maste ledningen gravas ner for att inte frysa under vintern.

---

7. Projektets tidplan
Tabellen i Figur 9 redovisar den planerade brytningen. Efter tva ars forberedande arbeten genomfors den
aktiva brytningen for utvinning under 16 ar. Utover detta tillkommer tid efterat for aterstallning. Det ar
emellertid mycket osannolikt att CPM endast avser att genomfora brytning under 16 ar. Allt talar for att
avsikten ar att etablera langvarig brytning inom atminstone det pa kartorna i Figur 2 och 3 redovisade
omradet, troligen annu mera.
Figur 9. Oversiktligt produktionsschema for dagbrytningen. Mangder angivna i ton.
8. Brytningens praktiska genomforande
Brytningen inleds med att jordlagren schaktas bort. Kalksten ovanpa skiffern avlagsnas genom sprangning.
Skiffern avses schaktas bort genom frasning utan sprangning. Darefter krossas skiffern och finmals innan
den kan lakas i processanlaggningen.
Processanlaggningens kapacitet anges till 40 000 ton/dag under 350 dagar per ar. Totala arskapaciteten anges
till 14 miljoner ton.
Forsok i liten skala har gjorts for att utvinna uran, molybden och vanadin. Uran och molybden har utvunnits
med basisk lakning med natriumkarbonat. Lakningen kan ge utvinning upp till 91% av uran och 99% av
molybden. Kemikalieatgangen ar stor beroende pa svavelinnehallet i skiffern. Denna lakning ger ingen
vanadinutvinning.
Vanadin kan utvinnas genom att skiffern rostas (branns) i ett eller tva steg. Darefter kan lakning ske
med kaustiksoda som ger upp till 90% vanadinutvinning. Rostningen forvantas ge energioverskott for
anlaggningen som helhet beroende pa skifferns innehall av ursprungligen organiskt kol (ca 10%) och svavel
(ca 5%). Overskottsenergin foreslas anvandas i utvinningsprocesserna och for att alstra el. Sannolikt fodrar
rostningen avancerad rokgasrening for att inte ge skadliga luftutslapp.

---